söndag, september 28, 2014

Estonia ♥

God morgon, söndag!

Tänder ett ljus på årsdagen av Estoniakatastrofen.
♥ Ljus för de som förolyckades, tankar till de som överlevde,  och till anhörigas minnen ♥
Det har gått 20 år sedan olyckan.
Hittade faktiskt en bild till från Örebroparken. Min egen bild, alltså.
Grönt är skönt. Daggvåta blad. 
 Och gult, är inte fult.
Plockade upp ett par fallna rosor och lade i vattenbad.

Igår var jag på Måbradag, bilder kommer i sinom tid.
Idag är det söndag och vilodag, tror jag. Redan sovit lite längre än normalt.
Vad gör du?

♥ Ljus och Kärlek ♥

22 kommentarer:

  1. Jag ligger kvar i sängen, har teven och nyheterna på. Kaffekopp och solen tittar in mellan persiennerna. Estoniakatastrofen glömmer man aldrig. Hade vänner ombord och alla har vi någon vän som hade någon vän där. Mardrömmen som uppstod när människor insåg att deras liv var ute, paniken som uppstod... Fruktansvärt, hjärtskärande...

    Jag har ställt om min blogg till privat, detta under tiden som jag funderar på hur jag skall göra med bloggen. Kaisas andefoton är öppen fortfarande....

    Kram (((❤️)))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, denna söndag har jag tid för eftertanke.
      Har druckit mitt morronkaffe och ska strax hugga in på frukosten.
      Bloggen, ja. Än så länge funkar min nu med ordverifiering, men vet inte för hur länge, tydligen är Blogger släpphänt! Jobbigt att börja på ny portal också.

      KrameLuttar (((♥)))

      Radera
  2. Glömmer heller aldrig den morgonen när vi vaknade till nyheterna från katastrofen. Det tog en stund innan man fattade. Det var många från Norrköping och även några från Söderköping som vi kände till. Två av sångarna från Dagsbergs Dragspelsgäng, där jag senare var med en tid, kom aldrig tillbaka.

    Själv har jag skrivit ett långt mejl till min finska syster som jag återförenades med förra året efter 60 år. Här kan du läsa om den känslofyllda återföreningen. http://musikanta.blogspot.se/2013/08/831-aterforening-efter-sextio-ar.html

    I eftermiddag ska vi gå på gudstjänst i Mogata kyrka. Kent är kyrkvärd där och min vän Marianne - Bloggblad bland mina bloggvänner - ska framträda med sin barnkör Små Toner. Tills dess gör jag ingenting - Kent lagar mat till sig och jag har djupfryst att ta fram. Han är vegetarian men inte jag.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, jag har läst ditt blogginlägg om återföreningen, det var känslosamt, det förstår jag! Och ett så fint besök och mottagande ni fick! ♥
      Då blir det mycket musik idag, då. Härligt!
      Kram!

      Radera
  3. Gult är sannerligen inte fult. Estoniakatastrofen är nog en av de värsta fartygsolyckorna efter andra världskriget, mina tankar går idag också till denna katastrof. ♥ ♥ ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gult är som solen, tycker jag, piggar upp!
      Ja, så tragisk olycka ♥♥♥

      Radera
  4. En mycket tragisk och sorglig olycka. Familjer som aldrig blev hela igen...

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olyckan påverkade många, ja. Kram!

      Radera
  5. Ja Estoniakatastrofen minns vi alla. Å många känner någom om varit med eller omkommit...
    Vag jag gör vill de veta. Sitter på balkongen i strålande solsken, njuter och bloggar:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oh, jag har varit ute i solen och blåste hem utav bara farten! Det är för blåsigt på balkongen, tyvärr. Ajaj.

      Radera
  6. Usch ja, vilken fruktansvärd katastrof det var - den glömmer vi aldrig!
    Men så fint att få se lite vackra blombilder hos dig :)
    Kram från ett soligt Helsingborg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi kan behöva lite blomster nu. Kramkram!

      Radera
  7. Ja, det var en fruktansvärd katastrof. Minns hur jag följde nyheterna på tv:n och hur hemskt det var att se alla bilder och höra berättelserna från de överlevande.

    Vacker blomma, jag ser att du fått med några små som bor i blomman också ;)

    Ha en fin kväll.
    Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, blomman lever med hjälp ;)
      Nu är kvällen snart gången och jag har sett på Det Okända.
      Kram ♥

      Radera
  8. Estoniakatastrofen har påverkat våra liv på flera sätt och det är inte utan lättnad
    vi konstaterar att den här minnesdagen är över. En sådan här dag river upp många minnen och tankar som vi hade trott att vi förlikat oss med.
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, en del säger att man inte ska årssörja, för att det är jobbigt, andra säger att de vill bli påminda. Det är individuellt. Sorg går aldrig över.
      Nu nattakramen ♥

      Radera
  9. Svar: Du minns halvrätt. Berättade att vi ska flytta till nya lokaler i november/december - å den flytten ser jag inte fram emot. Gillar mitt cellkontor på 9:e våningen jämfört med landskap utan fast hemvist - blä...

    SvaraRadera
    Svar
    1. OK, så var det nog. Ja, jag förstår dig, verkar ju underbart med den utsikt du har nu! En flytt bör vara positiv.

      Radera
  10. Att se dina vackra blommor och läsa orden till dem kändes extra bra idag på årsdagen av Estoniakatastrofen. Jag åkte med båten veckan innan och har ofta tänkt att jag hade en väldig tur. Men jag blev skrämd och åker jag nu med färjor eller kryssningsfartyg skall jag ha hytt högt upp i båten och fönster. Och blåser det för mycket bokar jag av.
    Jag, som många andra, förlorade vänner/släktingar i katastrofen och jag kan känna en vanmakt över att nästan alla har lagt på locket i utredningarna om orsaken till att Estonia sjönk . Varför vill man inte tala om sanningen? Och det är ju aldrig för sent att göra det.
    Tankar och kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa, tänk ♥
      Orden tryter nu.
      Kramar!

      Radera
  11. Godmorgon! Måndag igen och ny arbetsvecka! Inte klokt så fort helgerna försvinner och tiden! ofattbart att det gått 20 år sen Estoniakatastrofen! Jag tycker inte det känns så avlägset,. minns ännu när jag hörde det på radion på morgonen...så fruktansvärt! kramiz

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag minns när jag hörde det, men inte i vilken situation jag var själv, brukar annars minnas även det.
      Kram!

      Radera