fredag, oktober 28, 2011

Att vara vid sina sinnens nyktra bruk...

Du läste rätt.
Det kan kräva en hel elefant.
När en har ont här och den andre har ont där...
...så är inte det viktigaste *hur många hotellfrukostar man kan få, inte heller *hur många resor man kan kosta på sig.
Inte heller *hur maken lagar den och den rätten och *hur lyckliga man är med familjen och man *gör ditten och datten.
Bakom mina rader kan man läsa, att den ene parten av oss har en mycket svår åkomma. Och man kommer inte runt detta.
Vem är mest lycklig, av ovanstående beskrivningar, ja det vet inte jag.......?
Jag tror, att vi, vi försöker fånga det lilla, det viktiga. Vi har ätit en god fredagslyxmiddag i hemmets lugna vrå, tagit ett par glas vin (mannen ett), sen så sover min älskade, min allra käraste, högt upp i loftet... inte av rusdrycker, utan av besvär.

15 kommentarer:

Comsi comsa sa...

Den största kramen från en som inte ätit hotellfrukost idag. ♥

Geddfish ♥ sa...

Kaisa: Nej, du är mig nära mitt hjärta. KrameLuttenOroligtHjärtaJag♥

Anneli sa...

Stackars elefant =))
Ha en mysig kväll o en trevlig helg kram kram ♥

senioren sa...

Nu vet man iaf hur många elefanter som ryms i en telefonkiosk. Knappt en. (Detta inlägg skrivet bara för att kolla om det kommer fram. Har haft problem, som du vet...)

optimist sa...

Tänker på dig och din kära Pusselbit, det vet du. Jag läser mellan raderna och förstår.
Ni är i mina tankar och böner.
Kram!

Blandade karameller sa...

Från älsklingens dator kan jag Dig nå(?) Från min egen går kommentarerna ut i det blå.
(Detta testmeddelande kan saklöst raderas)

Bara vara jag sa...

Jag sänder den största kramen jag kan ge fylld av tålamod och kärlek. ♥

Lena sa...

Är så berörd av dina ord...
Jag vet...
Mina tårar rinner...
Håll om varandra♥
Carpe Diem♥
Varmaste kramen från djupet av mitt hjärta♥ /Lena

Marit sa...

Jag känner med dig!
Och jag kan tänka mig hur du känner. Vi har det lite liknande här hemma. Min andra halva var idag och gjorde MR-röntgen (det gör han 2ggr/år för att se hur allt är). Vid första diagnosen såg jag livet som en film hur det kanske skulle bli. Men som tur var, så har det inte blivit så. Jag säger detsamma; man får ta vara på dom små smulorna som man får och göra det bästa av situationen.

Natti natti och sov gott!
Kram

Bling sa...

Jobbigt..en stor
Kvällskram

eva sa...

Sänder med vindens hastighet en stor lördags kram

Anonym sa...

En kram från mej med...
Jag tänker ofta på er....även om det inte syns....
Gud vet om er...
Kerstin

Geddfish ♥ sa...

Alla mina vänner: Tack för kommentarer och stöd! Kram!

Måna sa...

Du kämpar på Gerd och det betyder mycket. Må styrkan vara med dig (om man får säga så) Kramen!

Geddfish ♥ sa...

Måna: Tack!