tisdag, januari 31, 2012

Svarta sorgkanter

Så var det förr.
När någon dött, så klädde man sig i svart.
När kondoleansbrev skickades, så var det svarta sorgkanter.
Och frun, hon blev änka.
Säger man så idag? Knappast.
Här är en av rosorna i min granne Sonjas bukett, som hon kom upp med i onsdags kväll.
Jag gav mitt foto en svart sorgkant.
Men, visst är rosorna vackra! Fortfarande!
Och igår, då gick jag till affären och köpte fyra nya krukväxter.
Två gula Primula, en rosa Lycklig Lotta och en skär Gerbera.
Hela veckan har det ringt i mitt huvud. 
Det är telefonsignalen från Hospice. Undrar när den slutar.... 
Förmodligen efter det att dom tagit kontakt med mig igen, som dom lovade.
Det är märkligt......
Nu bjuder jag på lite Frukost. Idag blir det ... ja, vad ska jag ta?
Det är buffé idag. Varsågoda  ♥   ♥   ♥

36 kommentarer:

  1. Gör dej en så fin dag du kan fina Geddan.

    SvaraRadera
  2. Tack för frukosten... Låt rosorna omsluta och ge dig fina dofter.

    KrameLuttarMenVärmeOchStyrkaFinaVän ♥♥♥♥♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv, Kaisa.
      KrameLuttarVadVoreJagUtanDomKrameLuttarna?♥♥♥♥♥

      Radera
  3. Svar
    1. Ja, det blir så ibland.......

      Radera
  4. det är konstigt idag. Nästan är förbujden att bli ledsen, att överleva sorg när mam förlorar en viktig person. Min kompis kan inte forstå, varför jag vill inte träffa henne, det kan göra mig lite roligare. Man överlever sorg på egen sätt. En kan inte gråta, annan behöver att gråta men varje har rätt att göra det som hjälper.
    Ska vi vara "keep smiling" samhälle ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okänd eller känd Provincial!
      Begrundar dina ord. Mycket sanning i dom.

      Radera
  5. Ingenting är längre som förut. Jag hade faktiskt röd klänning på min pappas begravning. Inte pga bristande respekt utan faktiskt tvärtom. Jag ville vara så fin som möjligt för pappa, och min finaste klänning är röd helt enkelt. Jag var helt ensam om att inte ha svart, trots att vi sagt valfri klädsel. Rosorna är vackra även med sorgkant. Men bra att du omger dig med vackra blommor. Stooor kraaam! ♥♥♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varför inte en röd klänning? Näej, min älskling ville ha det ljust och positivt på Minnesstunden...
      Så det är valfri klädsel.
      Ja, jag känner - många blommor, lägger på nystrukna dukar...
      Vackert, fint...
      Kram ♥♥♥

      Radera
  6. Gudskelov för det. Det är inte med de svarta kläderna vi sörjer, utan med hela vår själ. Det räcker lika bra att tända ett ljus vid ett fotografi av den som har gått till ett annat "rum". Bara tanken som räknas inget annat. Sitta tyst och stilla och minnas och försöka att förstå.
    Förr långt tillbaka gick man i sorgekläder nästan hur länge som helst och inte tror jag att man sörjde "bättre". Snarare sämre, allt det här svarta har nog en lite negativ känsla om inte annat deprimerande.
    Jg kanske uttrycker mej lite märligt, men jag är helt övertygad om att du vet hur jag menar. Vi brukar ju tänka lite lika du och jag.
    Kram du finaste

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina Livsnjuterska!
      Eftersom vi tänker lite lika du och jag, och även jag är en Livsnjuterska, så okejar jag allt du skrivit!
      Kram

      Radera
  7. Men vilken tur då att det gamla har försvunnit, då menar jag svarta floret som man hade på hatten och bandet på kraget etc. Man kan sörja lika väl utan alla dessa attiraljer.
    Ringsignal; det är mycket som sitter i långt framöver... man bara väntar att diverse saker skall hända.
    Vilka fina blommor du har köpt, det är riktigt vårblommor. Rosor är underbara.
    Tack för den goda frukosten ;)

    Hoppas du får en solig dag!
    Kraaaam ♥♥♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, frukosten var väl fin, Marit?
      Blommor gläder mig. Stundtals mår jag riktigt bra, för att direkt börja stortjuta med tårarna sprutande....
      Men, det är normalt.
      Kraaaam ♥♥♥

      Radera
  8. Men en sak som jag tycker fyller en funktion är begreppet sårgeår. Man behöver nästan leva igenom ett år för att kunna gå vidare. Första gången utan är bara så svår. Men manlär sig leva med mycket. Tack och lov!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där kan jag hålla med dig, Znogge. Det har jag berört förut, när andra fått sorg. Första gången utan, är blir bara så svår.
      Lektionerna i Livets Hårda Skola fortsätter, fast skolan med min älskling har varit mjuk.
      Kram

      Radera
  9. Nu kommer jag o knackar på dörra. Jag kan se våren inne hos dig :)..Jag som e så "gammel" kommer faktiskt ihåg hur det var med koderna för sorgeår. Och faktiskt så kan jag tycka att det var ganska sunt. Kanske inte att man var tvungen att bära helsvart i vissa månader osv. Men att man hade en svart bindel på armen el ett svart band på kragen.
    Då signalerades att man skulle ta hänsyn..Jag min vän. Dagarna går och snart har det gått en vecka..Kramisar till dig från mig //Bless

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Bless. Det är precis en vecka idag, sen anden flyttade till ett annat rum.
      Men jag känns trygg vid min sida, om du förstår vad jag menar...
      Ja, här lyser solen, har varit ute och cyklat. Kram

      Radera
  10. Jag kan se våren inne hos dig :)

    Man kan sörja lika väl utan alla dessa "svarta".

    Kramiz

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ulla, jag sörjer, även om jag har en grön och gul tröja på mig idag... det är blomstrens färger - jag sniffar våren... kram.

      Radera
  11. Beklagar sorgen...Tiden läker alla sår men en del lämnar stora ärr efter sig. KraMen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Sorg, har jag, men sår? Ärr?
      Nej, bara Kärlek. Alla mina minnen är Glädje och Tacksamhet.

      Radera
  12. Fin bild av en fin blomma.
    Blommor är så trevligt att ha, det lyser upp och piggar upp.
    Sorgband kommer jag ihåg att jag hade då mormor avled. Det var vanligt förr, då jag var ung.
    Det är ju så att vi sörjer inte med kläderna, men fortfarande är det vanligast med svart klädsel, tror jag, vid begravningar.
    Sköt om dig Gerd och en stor kram från mig.

    SvaraRadera
  13. ÅÅ vilka fina blommor

    SvaraRadera
  14. Vilken fin ros du visar upp. Gissar att hela buketten av rosor du fick av din granne är fantastiska. Tur att det här med en viss sorgetid, klädsel och sätt har förändrats. Varm Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gläder mig åt alla blomstren, åt alla färger, åt solen som lyste på min cykeltur idag.
      Kram!

      Radera
  15. Sorgen har sin tid & den färg man själv väljer♥ eller hur?
    Låt rosa & gult lysa upp! blandat med alla vackra minnen♥
    Nattkramen!♥ /Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Lena, sorgen får ta den tid det tar, kan bli länge, och jag använder dom färger som Sigge gillade.
      MittINattenKramen, vaknade och kunde inte somna om ♥

      Radera
  16. Färger brukar göra en grå vardag lite trevligare. KRAMEN PÅ DIG<3<3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag vet att färger betydde mycket för Sigge och betyder jättemycket för mig! Kram ♥

      Radera
  17. Svar
    1. Kramar tillbaka, för här sitter jag! ♥♥♥

      Radera