fredag, oktober 26, 2012

Gripande träff på Hospice

Här satt vi igår kväll, i detta vackra rum, med utsikt över "älva" Lidan.

Vi var ett antal anhöriga till nära och kära som slutat sina dagar här.

Det var sång och musik av präst och gitarrspelande sångerska. Och det är klart att en och annan tår sipprade nerför kinderna när man lyssnar till gripande sånger. Jobbigt när känslorna sätts i svallning.

Personalen på Hospice är verkligen små fina underbara Änglar. Dom hade gjort sitt bästa för trivseln. Serverade kaffe och smörgås med kondiskaka till.

När jag cyklade hem, var det inte lika fint väder som dit. Det blåste så jag höll på att vrida med cykeln och ishavsvindar piskade i ansiktet. Vill inte! Vill ha sommar!

Igår gjorde jag så mycket, så idag gör jag ingenting, jag "firar" fredag med att mysa med mig själv.
Och tänka på min Mamma. Idag skulle hon ha fyllt 104 år.

Idag kan du få gå med mig på Caminon, jag har en personlig video i http://geddfishpilgrim.blogspot.se/

Trevlig Fredag med mycket Kärlek ♥

12 kommentarer:

  1. Klart att kändslorna sattes igång av en träff på hospice. Jobbigt så klart, men bra, tänker jag. Lyssnade själv på ett föredrag om sorg igår kväll som kyrkan ordnade.
    Här blev det också en helt oväntad snöstorm igår kväll. Brrrr!!! Och idag är det minusgrader ute. Vill INTE!!!!!
    Kram! ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, vill inte ha vinter heller..... men solen skiner här nu.
      Kram♥

      Radera
  2. Oh så jobbigt för dig! Men de återseenden med platserna man besökt mycket sista tiden brukar vara bra för en! Tårarna brukar forsa över minnena som tränger på en..Men av någon konstig andledning brukar det kännas bättre sedan!
    Ja nog var det oväder i går! Vi fick höstens första snö! Lillan var överlycklig! medans jag är mindre road av snö! Hm...men minns själv hur glad man var då snön kom! när jag var barn.
    Hoppas du får en fin fredag!
    KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som barn tycker man snön är rolig, jag minns inte annat själv.
      Men nu, näe.
      KRAM

      Radera
  3. Vilket vacker rum!
    Ja, de som jobbar på Hospice de måste vara änglar. Jag skulle aldrig klara av att jobba på ett sånt ställe.
    Ha en riktigt bra dag och mys ordentligt!
    Kramisar Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag skulle ju kunnat få jobba som volontär på Hospice kanske, men nej. Det är en viss sorts människor som klarar detta.
      Tack och Kram♥

      Radera
  4. Förstår att det var starka känslor som väcktes igår....

    Igår snöade det lite här med, idag har vi bara 2 grader och det blåser, brrrr....

    Tittade på din videos :)

    KrameLuttarKärleksFylldaMedMotståndAttGeMigUtMenJagMåste

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmmm. Men idag känns det bra.
      Jag ska nog ut en sväng här med, inget måste, bara kolla. Gillar inte kylan.
      KrameLuttarKärlek♥

      Radera
  5. Det är nog inte så konstigt att man blir rörd till tårar på en sån här träff. Nästa lördag är det minnesgudstjänst i vår kyrka över de som avlidit under året och det lär bli en tung stund.

    Tack för att du länkar till din pilgrimsblogg, så att vi får följa med på din vandring via den.

    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är sorgesamt att mötas i den miljön där det var så svårt, men som jag skrev, personalen är små änglar.....

      Kram

      Radera
  6. Vilket vackert rum!
    Självklart att det finns mycket känslor när man kommer till Hospiset.
    Men samtidigt kan det vara skönt att träffa de andra också och få prata ut osv.

    Helt rätt att du firar fredag!
    Vi skall gå ut en sväng och lufta oss även om det blåser storm där ute.

    Önskar dig en fin och skön dag!
    Kramis ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, där är så vackert, tänk så många gånger jag cirkulerade runt i alla dessa salonger.....
      Men jag var vid lättare mod då jag åkte hem.
      Kramis♥

      Radera