11/12/13

Jag, jag, jag. Inte mitt alter ego. Speglar mig i glansen, ler.

Så löd mina tankar i huvudet innan jag igår fick reda på att mitt äldsta barnbarn fått sin kommuns nobelpris i engelska och att han varit nominerad i sju ämnen, men man kan bara få i ett.

Det är klart att en mormor blir stolt, dessutom är de andra barnbarnen också superduktiga.

Jag tycker det är tillåtet att skryta lite, fånga alla glädjeämnen som finns. Kommunen gjorde en kul och trevlig grej för att sporra barnen. Så -  Grattis, William!

Tillbaks till spegel spegel, på väggen (läs golvet) där... Ibland får en spegla sig, för att se om klädseln duger. Den till vänster var innan julbordet, på min födelsedag. Den till höger var när jag hade bestämt mig för vad jag skulle ha på mig till kyrkan.

Hujedamej, vilket sjå. Jag har ju ingen, som kan säga till mig, att det där och den där kan du ha, men den inte ha. Ha ha!

Häpp häpp, nu får jag ta mig lite frukost, jag är hungrig för jämnan, känns det som. Måste ha mat var fjärde timme. Kanske regridierar till barnstadiet, då man blivit panschis?

Oh, nu har jag inte skrivit något om mina aktiviteter på några dagar. Jag tänkte mina läsare skulle få lite semester från dem. Men jag håller på som vanligt bakom kulisserna. Denna tanten kan ingen slänga i soffan, för då spritter hon upp direkt, som en gummiboll, eller fjäder, eller nåt....... men viskar lite försiktigt: i kväll ska jag på Tabata....

Mossa på er alla människobarn, må så grankott, som Nicke Lilltroll sa!
♥ Kärlek och TilliT ♥