lördag, september 12, 2015

MOD

God morgon, lördag!

Jag var ju på en intressant föreläsning igår på Högskolan i Skövde,
som var riktad till blivande sjuksköterskor och ämnet var organdonation.

Var medbjuden att lyssna, av föreläsaren Emma Dalman,  MOD - Mer organdonation.

Jag skrev för en tid sedan "Anhörigs berättelse"


Här står jag, levande njurdonator, Andrea Broman, njurtransplanterad - med sin 5 v baby och Emma Dalman, hjärttransplanterad, när eftersnacket var klart.


 "Med MOD att leva", vill man läsa mer finns Emmas berättelse HÄR!


Det är Emma, där på bilden, som gör reklam för ett friskare Arvika, precis samtidigt som hon insjuknat allvarligt och akut i en hjärtsjukdom.

Och hon skulle inte stått här idag, om inte hon fått den stora gåvan - ett nytt hjärta.

Man kan nog säga, att intet öga var torrt, när Emma berättade sin historia och jag själv återupplevde mitt eget scenario med dottern för 23 år sedan, beskrivet i min berättelse.


Finns ju en och annan som gillar konst, och detta hittade jag på Högskolan. Ingen adresslapp vem som gjort detta. Synd.

Till sist, klockan 17.00 idag är det Gospelcafé i Kyrkans Gård i Lockörn, Lidköping.
Kören Con Brio Gospel sjunger och vi fikar.
Jag är med där också, och tränar i förväg.

Välkommen!

Nu lyssnar jag på Lisa i Ring så spelar vi, helst ingen lördag utan Lisa!

♥Ljus och Kärlek♥

28 kommentarer:

  1. Självklart! så viktigt det är att informera våra medmänniskor om Mod/ organdonation och hur det faktiskt räddar liv, Konst kan nog se ut lite hur som haver och bli vackert på sitt sätt också även om det inte tycks vara så märkvärdigt vid första anblicken ☺ Ha en trevlig kväll med härlig musik, fika, surr och prat med andra =) Bloggkram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, en person kan faktiskt rädda upp till åtta liv!
      Ska kolla i min garderob nu, klädkod svar och vitt med en färgglad detalj.
      Bloggkram ♥

      Radera

  2. Ja det är naturligtvis mycket viktigt att upplysa om organdonation, så tummen upp för Mod. =)

    Fin bild på dig och jag ser en bebis också i bilden. =)

    KL ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är STORT. Fantastiskt och tacksamt ♥
      Tack och KL ♥

      Radera
  3. Förstår att det var en intressant föreläsning. Och såklart känslosam.
    Härlig bild på er tre, eller jag menar fyra, det lilla livet på bilden visar ju också att detta med organdonation är något jätteviktigt.
    Ha en fin lördag.
    Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, ja det är levande bevis för något väldigt viktigt.
      Kram ♥

      Radera
  4. Donationer, så viktigt! Bra att det tas upp och att man får möta levanade bevis.
    Tack för att du skrev om detta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ger mycket mer att lyssna och se i verkligheten.
      Och det görs med tacksamhet och glädje.

      Radera
  5. Alla som donerar eller är beredda att ge ett organ ger en livsgåva! All heder och ära till er :-)

    Kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa, det är livsviktigt! Och det räcker att tänka omvänt, om JAG skulle behöva.
      Så vill jag FÅ bör man vara beredd att GE.
      Kram ♥

      Radera
  6. Det är fantastiskt! Och jag förstår att det var många känslor där på föreläsningen!
    Ha en fin dag
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det. Intressant att höra hur andra upplevt också, och vården behöver utbildning, jätteviktigt.
      Tack o kram

      Radera
  7. Jätte intressant att se hur andra i samma situation som du har haft och har upplevt att få ett nytt liv. Å du har ju bidragit i högsta grad till att ge din dotter ett nytt liv.

    Å konstverket var riktigt läckert - man blir ju glad att titta på det:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid intressant att möta andra människor, utvidga perspektivet.
      Jo, konstverket hade härliga färger!

      Radera
  8. Ett angeläget ämne som du verkligen har personlig erfarenhet av. Så underbart det måste vara att du vet med dig att du gett din dotter livet en andra gång.
    Tack för dina kommentarer under veckan jag varit på Sicilien och inte gett mig tid till några bloggbesök!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har varit så roligt att följa dig på Sicilien, du är verkligen duktig på att rapportera!
      Kram och välkommen hem!

      Radera
  9. Stort tack Gerd för att du delar med dig av detta viktiga ämne. Jag har läst Emmas berättelse, funderat,läst igen och begrundat.Jag har ju anmält mig till organdonation när min kropp inte längre orkar, gjorde det för länge sedan och hoppas att många fler gör det.
    Jag förstår din glädje och ditt engagemang och utan att tveka hade jag, om det är möjligt, velat hjälpa mina döttrar. (Och senare andra....)
    Önskar dig en trevlig gospelkväll.
    Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Emmas berättelse är verkligen tänkvärd. Det kan hända vem som helst.
      Och i mitt fall, att ge, det var hur lätt som helst, när jag väl blev godkänd. Man kan vara rädd för operationen, men det gick otroligt bra! Knappt något sår!
      Tack, gospelkvällen är slut och nu ringer ljuva toner i huvudet.
      Kram!

      Radera
  10. Förstår att du måste vara lycklig över att din organtransplantation lyckades och att dottern fått ett nytt liv. Underbart att det finns människor som du som ställer upp. Du får en stor stjärna i himlen!
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir rörd av dina ord, Ingrid ♥ Tack.
      Man vet aldrig när man behöver själv heller. Då är det lätt att tänka.
      Kram!

      Radera
  11. Hittade hit via en annan blogg! Innan jag pluggade vidare till barnmorska så jobbade jag som sjuksköterska på dialysen, så jag vet hur de njursjuka har det. Att donera organ om man kan är så självklart. Kram till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen till min blogg!
      Tack, ja då vet du vad du talar om!
      Kram tillbaka!

      Radera
  12. Den som inte gått genom det ni gått genom kan nog inte fullt ut förstå alla frågor och våndor som funnits på vägen. Men här har allt gått riktigt bra, någon har fått nya liv, en annan har gett andra möjligheten till ett bättre liv, OCH... ett helt nytt liv har fötts.
    Mina ord känns futtiga här för det är så stort det ni gjort.
    Kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår, att man inte förstår, för jag förstod inte riktigt själv heller förr.
      Men, man lär sig. Och detta är STORT!
      Dina ord är inte alls futtiga.
      Tack och kram ♥

      Radera
  13. Jag har läst din berättelse om din dotter och jag inser att bli organdonator är viktigt och att nya organ alltid behövs. Tack för att du delade med dig - stor kram till dig och din dotter.

    SvaraRadera
  14. Sent omsider läser jag nu detta inlägget! Mycket stor och varm kram! Jag besökte länkarna och då kommer mitt minne upp att du gav din dotter ditt njure! Vi var inte i "bloggumgänge då", men jag vet att gemensamma bloggvänner skrev om det i sina inlägg..Nu har jag jag en bakgrund och det är mycket fint och härligt att läsa om även det som är svårt. Livet som kan upphöra när som helst!
    Tusen tack att du delar med dig!
    Friskare Arvika, jag känner igen mig på bilden; till vänster om cyklisten jobbade jag i 11 år,Gruppboendet Strand i Arvika för äldre och handikappade ... längs Strandpromenaden.
    Vårdcentralen Verkstaden är bekant och ja, så klart jag besökte Emmas sida!.
    Du är en livsbejakare!
    Stor kram och tack Gerd!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack att du läste, fina Tove ♥
      Det är bra med upplysning och information om sådana här stora saker, där man faktiskt kan rädda liv.
      För mig känns det SÅ bra att kunnat dela med mig min inre resurs till en friskare dotter Sarah, ingen uppoffring alls, bara glädje!
      Och fina Emma, hon är helt otroligt härlig tjej, förmån att ha lärt känna henne!
      Varm kram ♥

      Radera