onsdag, oktober 26, 2016

Uteliggare - inlägg 1 idag ♥

God morgon, onsdag!

Min bil har varit uteliggare ett par dagar.

Volvolina säger att hon fryser om fötterna och att hon har dålig utsikt genom glasögonen.
Alltså, när jag kom hem i måndagskväll, så krånglade garageporten. Igen. Det är en opålitlig typ. Och inte var det lagat igår morse heller. Skit. Så, väldigt ruggig, kunde jag köra ner henne i garaget först kl 15.

Sen exploderade min taklampa i sovrummet. Jag undrar vem som är ute efter mig och pockar på uppmärksamhet.

Idag skulle min lilla mamma ha fyllt 108 år, om hon hade levat.
Anna Ingrid Matilda, för mig den vackraste på jorden, blev blott 76 år. Cancern ändade hennes liv. Hon var 38 år, då hon fick mig. Alltså vid halva hennes liv. Och alltså var jag själv 38 år, då hon dog.


"När man haft bråttom länge, måste man stanna upp och vänta in sin själ."
Ett kinesiskt bra ordspråk. Och det håller jag på med just nu. Egentid.
Annars får man ringa efter Falck ;) som en i grannskapet fick göra.
Så jag bloggskolkar en anings aning försiktigt.

♥ Ljus och Kärlek ♥

24 kommentarer:

  1. Jätte vacker är hon & så ung när hon gick bort så trist :( ta hand om dig kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sånt är livet. Det är längesedan nu, men saknaden finns alltid där.
      Kram!

      Radera
  2. Oj! Vad ni är lika till utseendet, du och din mor. =) Jag har också dagar då allt omkring mig ska krångla eller gå sönder utan någon anledning alls...
    Stor Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker du? Jo, så är det väl, ibland går det käpprätt... men nu har allt ordnat sig här.
      Stor kram ♥

      Radera
  3. Så fint med hågkomsten av din mor! Man kan aldrig vara beredd på att en nära och kär ska gå bort, inte ens fastän hon eller han varit sjuk.
    Du var inget barn då hon gick bort, men ni kunde ha fått många år till - nu får du glädja dig åt alla minnen.
    Onsdagskram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man har ju alltid hoppet kvar, att den sjuke ska kunna leva längre ändå Jag blev plötsligt äldst i min släktgren.
      Jodå, minnen är vackra. Onsdagskram!

      Radera

  4. Vackra minnen är guld värda.

    KL ♥

    SvaraRadera
  5. Vilken fin bild på din mamma!
    Och hemskt med denna cancer som tar alla....ung som gammal :(
    Ha en bra dag
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, cancern fick ett ansikte då mamma drabbades och sen blev det min man.
      Tack och kram!

      Radera
  6. Pärlan, min lilla bil, är alltid uteliggare. Hon fryser nu. Hoppas att du får mycket vila och egentid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, fy. Det är många som har sina bilar ute, så hade jag förr en tid. Inget roligt att skrapa rutorna heller.
      Jodå, jag softar.

      Radera
  7. Vilken fin bild på din mamma och visst ser man drag av henne hos dig. Hoppas inte det var en kvicksilverlampa...

    Kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst var min mamma söt, ack ja.
      Nej, det var vanliga glödlampor och det gick bra, jag har bytt och fått upp lampskrället.
      Kram ♥

      Radera
  8. Men oj - en uteliggare. Det var inte roligt, men det löste ju sig till slut!
    Vacker färg på uteliggaren tycker jag!
    Suck - den förbannade cancern som griper omkring sig överallt! Du hade en fin mamma - det syns på bilden. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jadå, uteliggaren har värmt upp sig.
      Värre med sjukdomar på folk.
      Tack, min mamma var jättefin. Kram!

      Radera
  9. Jo, man får vänta in. Fast annars går tiden snabbt nu för tiden. Så man får ligga i för att hinna med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jopp, tiden vill gärna vara steget före.

      Radera
  10. Gott att uteliggartidaen blev så kort :-)
    Vilken fin mamma!Du har fina minnen inom dig. Livet innebär ju att missta de kära. Min pappa dog då jag var 25.
    Kram o sköt om dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, det gick ju bra.
      Man vill inte acceptera, men det är ju så. Födslar och dödslar.
      Kram!

      Radera
  11. Vår Tintin är också röd. Jo, han fryser också om fötterna och ser dåligt genom vindrutorna, som inte tvättats på ett tag. Men stackarn har liksom inget val. Vi har nämligen inget garage åt honom. Så år in och ut står han på sin parkeringsplats och får leva med att svettas (som den här sommaren) och att frysas under vintern. Konstigt nog har han aldrig klagat, för han startar alltid ändå, hur kallt det än är...

    Snacka om I-problem alltså;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det egentliga skälet till att jag surar över att inte bilen kommer ner i garaget är den, att jag tänker på stölder ute. Jaja, i-landsproblem ;)

      Radera
  12. Vilket vackert foto av din mamma! Ja, cancern är en fiende och svår att sluta fred med. Går inte direkt med förlikningar där.

    Skönt att Volvolina kom in i garaget och inte behöver vstas ute fler nätter, Mne å andra sidan kan man vänja sig vid det mesta.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, som jag skrev till BP, det är mest stöldrisk jag tänker på. Garaget ska vara mer skyddat.
      Men nu är det en annan dag och kram!

      Radera