måndag, maj 15, 2017

Arboretum

Go´mors, måndag!

"Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid. Kom med, kom med på vandringsfärd, i vårens glada tid".

I slutklämmen på vår utflykt till Vallebygden igår, så besökte vi ett Arboretum. Det vet väl alla vad det är?? 😀
Jag har för många år sedan besökt Alphems Arboretum i Floby, utanför Falköping.

 Remningstorps arboretum är tämligen okänt även för mig, trots att Sigge och jag besökt Remningstorp och kuskat omkring en hel del i denna bygd. 
- arboretum betyder helt enkelt "träd".

 Vi hade med oss guiden Geir Eriksen, som jobbar på Skogssällskapet som förvaltare av Remningstorps ägor och skogar.

Remningstorp är en skapelse av Sven Wingqvist (1876-1953) och hans hustru Hildur. Sven var en av Sveriges stora industrialister, med företag som SKF och Volvo, på sitt samvete.
Nu ägs det av en stiftelse, som ska främja skoglig forskning.

 Födelsedagsbarnet Carina var med och gav en extra färgklick.
Vi gick en lång runda och kollade på massa utländska barrträd och lövträd, väl kartlagda.

 Här är en kamtjatkabjörk. 
Unga björkar har vit stam, men de äldre blir skära och så grå nedtill. Nävern flagar av och hänger i remsor.. Växer vanligtvis i Sibirien.
Liten vy från Acksjön, en av de otaliga sjöarna runtomkring, som sägs vara 53 till antalet, om jag minns rätt.

Här har vi gått ut på Bockön, en liten udde. Och, vad finner vi där? 
En dinosaur, eller?? 😏

 Så här såg det ut från andra hållet. Vi fick gissa, vad som hade hänt. Vi gissade på blixtnedslag, men fel fel.
Någon hade hällt bensin och tuttat på. Men, se. Ur den förkolnade stubben växer ett nytt träd upp!!

 Och naturen har fixat dit jord, för trädet att växa i!
Magiska under.


En 300-årig ek, bland flera andra ekar..

 Idag ska jag försöka fånga de där små strimmorna av sol, som ska visa sig lite då och då, mest mulet.
Kvällen ägnas åt en gemensam träff och även gospelträning.

Var rädd om din dag!
💚 Ljus och Kärlek 💚

19 kommentarer:

  1. Så fina bilder från utflykten. Träd är verkligen helt fantastiska och när jag går i Botaniska trädgården i Visby är det alla de vackra träden jag beundrar mest av allt.
    Ha en fin början på veckan!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, träd är levande, man kan ju krama dem också.
      Tack och kram!

      Radera
  2. Vilket härligt besök! :-) Träd heter arbol på spanska, och vi hade en arborist som tog ned en björk i Sollentuna, så jag hade nog klarat av det utan att du avslöjat vad det var. (Sen finns ju alltid google... ;-) )

    Ha en braig dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se, där! Google är alltid fusk, men VÄLDIGT praktiskt! Sen, att du kan spanska, ja många omständigheter. Var har ni björken nu då?
      Tack detsamma!

      Radera
    2. Den eldade vi upp i öppna spisen... Så den är väl i himlen, kan tro? :-)

      Radera
  3. Vilken trevlig och givande söndag det blev för din del! Finns så mycket fint och vackert i vår svenska natur :D

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det blev det och den innehöll mycket mer, kommer senare.
      Kram!

      Radera
  4. Bara älskar den där knotiga eken! Undrar hur gammal den är?
    Jag var en liten skogsviol tills jag var 5 år; bodde på ett
    skogvaktarboställe så avsides, att det fortfarande är svårt att hitta.
    Skogen är vilsam och luktar gott; träd skyddar från "elaka" solstrålar.
    Känner mej oskyddad på sandstränder utan träd.

    Ruth i Virginia
    (11C kl 6:30)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är 300 år!
      Det låter romantiskt, att ha bott på ett skogvaktarboställe! Jag har lite svårt för total avskildhet, men kan passa en del. Splended isolation.
      Man är trygg i skogen och det luktar, som sagt, gott!

      Blandväder idag, men en kort stunds balkonghäng, lite för kallt. Kram!

      Radera
  5. Avskildhet är OK de första 5 åren, men jag skulle aldrig
    frivilligt vilja bo avsides. Jag gillar att ha nära grannar,
    och grannar i alla åldrar. Men är man skogvaktare får man
    flytta och bo där chefen (i det här fallet Billerud) placerar en.

    Ruth i Virginia

    SvaraRadera
  6. Intressant inlägg om träd. Björken tål tydligen väldigt kalla vintrar. Det är ju det enda lövträd som växer långt norrut hos oss också, har jag för mig. Själv är jag inte mycket för skog - trivs bäst i öppna landskap...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skogen är fin, men jag vill också helst ha öppet för det mesta. ville aldrig bo själv i skogen.
      Kram

      Radera
  7. Det är säkert därifrån yrkestiteln aborist kommer, fina trädbilder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arborist, ja. Träden är hur tjusiga som helst. Mångfald.

      Radera
  8. Helt underbara bilder!!! Visste att en arborist är någon som sköter om träden, men nu vet jag även vad ett arboretum är för nå't. Tack för den infon och som sagt helt suveräna foton:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, BP och kunskap är lätt att bära ;)

      Radera
  9. En sådan gammal härlig ek!
    Och fin natur även annars, lagom orörd.

    SvaraRadera