söndag, augusti 04, 2013

Vackra Margot

GRATTIS på Födelsedagen idag, Margot!

Det var hit, jag flydde, hals över huvud i förrgår!
Skojar, jag tog det lugnt, rattade bilen 10 mil bort, för att äntligen hälsa på mina tyska goda campingvänner Dieter och Margot.

För de som följt min blogg på Expressen, kanske kommer ni ihåg bloggen "Geddan och Margots handarbeten"?

I denna stund syr Margot små tårtor med minuskalorier (går inte att äta)... 
Jag fick med mig hem en söt en rosa.

Denna firre var Dieter och handlade alldeles fräsch i Klangahamns Rökeri.
En rökt Vätternsik, tänka sik(g).
Där hittade han också stora räkmackor, som vi åt till lunch!

Dieter är naturfotograf och tillsammans med sin fru är de ett aktivt och konstnärligt par.

Här är det dukade bordet utanför deras husvagn.
Det var dit jag tog med mig min sovsäck och campingsstol, och övernattade i vagnen. Vi solade och badade i sjön Viken......

Hemresan blev näst intill drastisk. Farbror Tor, han bråkade rejält uppe i himlen. Vredesmodet Åskar utbröt i blixt och dunder, och hela halva himlen öppnade sig med alla skurhinkar som fanns. Och därunder rattade jag min bil i stora sjöar med risk för vattenplaning!

Det är exakt två år sedan som Sigge Pusselbit och jag campade här, utanför Karlsborg.
Då var vi nygifta och vi hade det trevligt tillsammans med Dieter och Margot.
Vi gjorde en räkkryss på sjön Viken och dansade till musiken.

Idag är det söndag, solen skiner så det knakar! Ska jag då ta det lugnt bland mina kartonger i röran hemmavid? Sortera och plocka. Kanske gå ner i källaren?

Det är ingen direkt njutning och avkoppling. 
Jag lovar. Men det blir bra sedan

14 kommentarer:

  1. Det är ett slit att flytta och minnen dyker ner och upp ur kartongerna!
    Svar: visst är det så att man måste gå vidare i livet, men det har varit oerhört svårt att släppa min mormor och gården där mina morföräldrar levde!De och platsen var min trygghet, min tillflykt under min uppväxt och min mormor dog så hastigt några dagar innan jag var på väg till henne!
    Och drömmen om att en dag ta vid, där hon slutade har jag inte släppt förrän nu! Insikten om att jag ville tillbaka till mormor och inte gården, kom när det var så nära att ta beslutet att köpa gården, att min man nog inte förstått riktigt än varför alla dessa tårar! Men nu går jag vidare!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är slitsamt att flytta. Dessutom ska man ha koll på vad man slänger eller skänker, plus veta vart man lägger saker och ting för senare upplock! Letar just nu efter en grej.
      Det är också slitsamt att mista en kär närstående.
      Dessutom slitsamt att bo själv, jag är social och söker mig till goda vänner ibland, innan väggarna ramlar över mig.
      Kram

      Radera
  2. Dem minns jag väl från tidigare blogginlägg! Härligt att ni fick träffas. Lycka till nu med packning och annat som måste ordnas.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var härligt att träffas. De var hos mig för ett år sedan. Tack, river i bröten, just nu. Kram

      Radera
  3. Hejsa Gerd
    Jeg har desværre ikke "kendt" dig så længe / så kender ikke til din tidligere blog. Nyd din søndag / husk denne dag kommer ikke igen.
    Ønsker dig en god dag, hvad end du nu finder på at lave:) Knus Hanne Bente

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt, denna dagen kommer inte igen. Jag gör mitt bästa, jag lovar! Kram!

      Radera
  4. God morgon!
    Vad mysigt det låter! Ja allting utom åskan då, för den är jag rädd för!
    Kram i värmen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var verkligen mysigt! Kram!

      Radera

  5. Man skall ju vara trygg i bilden vid åska, men med allt vatten på vägen är man inte så trygg längre, tur att det gick bra.

    ♥ KrameLuttarFinaGreddisen ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag är tacksam att bilturen gick bra!

      KrameLuttarSolenSkinerSåDetStårHärligaTill♥

      Radera
  6. Minnen minnen Gerd♥ läser igenom texten och kan känna din saknad, när ni var 4 och träffades...

    Livet fortsätter på något konstigt sätt ändå, och minnena bär vi för alltid med oss...

    Kramarom dej i flytt röran♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt uppfattat, Lena! Ja, livet fortsätter, och jag är lika gemenskapstörstande, har svårt för ensamheten i röran. Kram♥

      Radera
  7. Vilken härlig tur (minus ovädret på vägen hem då) och grattis till Margot!
    :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa, visst, var turen härlig! Och goa vänner, ska man vara rädd om! ;)

      Radera