tisdag, januari 24, 2017

5 år sedan

God disig och mulen minusgradig tisdagsmorgon!


Idag klockan 13 är det exakt fem år sedan, som min älskade Pusselbit tog sitt sista andetag och lämnade mig kvar, som en darrande sorgsen fågel.
Jag hamnade i chock. Maten smakade inte, jag vågade inte köra bilen och klarade inte av att använda min fina kamera.

Steg efter steg byggde jag upp mig själv till närapå den jag var förut och idag har jag gått i sjumilastövlar under dessa fem år och har ett rikt liv.
Jag är glad och tacksam över alla de fina åren som vi fick tillsammans. Vi lärde varandra mycket om livet och kärleken.

Öland betydde mycket för oss och det var här på ön som vi gifte oss.

Här sitter vi en varm sommarkväll vid havet i Byxelkrok. Personerna på bilden är okända, men jag har tagit kortet.


Igår blev det en hel del administrativt jobb som volontär, förutom att jag passade tvättstugan, för maskinerna jobbade ju åt mig. Och ikväll ska jag på gudstjänstgruppmöte och planera söndagens mässa.

Det tuffar på och fyller mitt liv, det hade jag aldrig trott för fem år sedan 😁

💗 Ljus och Kärlek 💗

30 kommentarer:

  1. Jag förstår och känner igen.
    Varm kram,Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet att du förstår.
      Varm kram tillbaka 💗

      Radera
  2. Så skönt att du har hittat tillbaka till dig själv och ett rikt och aktivt liv. Även om man inte tror det så förbleknar den akuta sorgen. Men tomheten och saknaden, den finns kvar...

    Varm kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alldeles sanna ord 💗
      Varm kram 💗

      Radera
  3. Underbart är att hitta sig själv och få ha det bra och vara lycklig. Kärleksminnen är som en skön kudde att vila på och varar livet ut när en kommer över förlusten.
    Du kan, vill och vågar <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Faktiskt kan man vara lycklig med sig själv och omgivningen. Fina ord om kärlekskudden, dem tar jag till mig 💗
      Tack, kram!

      Radera
  4. Starkt gjort av dig att komma tillbaka till ett rikt liv så snart efter det hemska. Stor KRAM till dig!

    SvaraRadera
  5. Fina Gerd! Och fina Sigge! Är så glad att vi fick äran att träffa honom, ni var så fina tillsammans. Att uppleva en sån kärlek är få förunnat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, han var en fin man och vi var verkligen lyckliga med varandra 💗
      Jag är så tacksam för alla fina åren.

      Radera
  6. Sänder dig en extra stor och varm kram idag ♥

    SvaraRadera

  7. Du har med en fantastisk kraft tagit tillbaka livet. Tänk bara allt som skett under dessa år? Wow.

    KL ❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa, faktiskt. Det har gått riktigt bra.
      KL 💗

      Radera
  8. Du och din kära pusselbit gick igenom mycket tillsammans och jag förstår den saknad som du känner. Samtidigt är det så skönt att se att du har gått vidare, genom sorgen, framåt och tagit itu med nya saker och utmaningar.
    De kära som gått före oss finns i våra hjärtan och de vill att vi ska leva vidare och må bra.
    Tänker på dig.
    Varm kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag vet, att den som är sjuk och den som gått före oss, inte vill att vi ska vara ledsna. Jag vet det personligen.
      Idag känns det OK, jag är som jag är.
      Varm kram!

      Radera
  9. Vilken fin hyllning till din älskade Pusselbit. Är helt säker på att han sitter däruppe någonstans och är oerhört stolt över dig! Strongt jobbat!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan inte annat än att hylla. Han var så fin på alla sätt och vis och vi hade en djup kärlek. Tror säkert han sitter någonstans, när han inte klappar mig på axeln, för det gör han ibland, och är stolt och nöjd. Tack!

      Radera
  10. Saknaden kommer alltid att finnas. Att mista någon så att han eller hon dör är ju annat än att mista i skilsmässa. Men jag tror vi förstår varandra ändå, du och jag - då det handlar om att gå vidare, att hitta en mening med livet, att se de små ljusglimtarna, att vara tacksam för livet och allt det ger och tar.
    Kramar <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, man kan mista på olika sätt. Ja, vi förstår varandra rätt bra med just det att gå vidare i livet.
      Tusen tack, kram 💗

      Radera
  11. Så fint du skriver om din Sigge och er kärlek. Att bli den som stannar kvar är svårt och än svårare att mista sin älskade hälft. Saknaden blir stor. Väldigt stor och mångengång svår att bära.
    Din "Pusselbit" kommer alltid att finnas med dig och på olika sätt.
    Att gå vidare, att se en framtid och lära sig leva ett rikt lev men på andra premisser är starkt gjort och du har hittat en mening med det liv du lever idag. Starkt Gerd! Väldigt starkt.
    Stor kram och många tankar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var svårt. Det var som att hugga av en arm. Min halva, min hälft.
      Jag är ibland förvånad över mig själv, men det är bara att tacksamt ta emot och vårda.
      Tack för så fina rader, Ditte och stor kram 💗

      Radera
  12. Skönt att du har fått tillbaka glädjen i livet trots alla besvärligheter och sorger som du varit med om.
    Varm kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det skönt! Skönt för själen.
      Tack och varm kram! 💗

      Radera
  13. Så fint du skriver om din man. Förstår att du tänker extra mycket på honom i dag.

    En varm KRAM till dig

    SvaraRadera
  14. Missade ditt fina inlägg och tittar in idag istället.
    Så ömsint och fint du skriver ... och beskriver sorgen och saknaden och vägen tillbaka.
    Varm kram till dig ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så kände jag under dagen igår och går tacksamt vidare i livet.
      Varm kram 💗

      Radera
  15. Så fint skrivet! Detta med att de man älskar mest ska lämna en, det är en så stor rädsla! Lite betryggande att höra att det går att gå framåt, även om inget blir vad det varit. Min pappa gick bort för ett gäng år sen och även om min mamma är pigg och aktiv vet jag att hon känner sig väldigt ensam ibland. Många kramar till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för så fin kommentar!
      Livet blir aldrig som förut, och självklart inte, det fattas ju någon viktig.
      Stor skillnad också om man har jobbet kvar eller inte.
      Jag är aktiv, men som sagt, det är ensamt här hemma. Ingen som kramar om mig och säger fina ord. Så är det.
      Kramar!

      Radera