torsdag, januari 19, 2023

Tillbakablick ❣️

Jag tänker inte titta så värst mycket i backspegeln, utan det är framåt och bättringsvägen som gäller.
Här var pelargonampeln dagen innan jag skadade mig.

Här är jag på Akuten efter ambulansfärden den 1 december.

Dagen efter operationen, 13 dagar senare än skadedatum, med insättande av en omvänd axelprotes. Ny slynga på mig, isförband, en helvetisk smärta, men "glad" ändå.

Fysioterapeuten hemma hos mig och visar påtagningen av slyngan och går igenom träningsprogrammet.

Stygnen är borta, såret har läkt fint.
Översta förbandet borta nu kan jag duscha normalt (med hjälp förstås).

Jag har svårt att sova på nätterna. Vaknar minst två gånger per natt av ospecifierad smärta och nattvandrar mellan säng, soffa och fåtölj.

Jo, men efter att äntligen fått starkare Alvedon nu, så känns viss smärtlindring.
En hetväggssemla på det, ett videosamtal efter det med fina Lena, så kom livsandarna.

Nu måste det väl bli bättre?

Ljus och kärlek 🙏

17 kommentarer:

  1. Ja, det har verkligen varit och är en pärs för dig. Tänk vad ett fall kan ställa till det men jag vet ju av egen erfarenhet. Skönt att stygnen är borta nu i alla fall. Att titta tillbaka är sällan så produktivt utan det gäller att se framåt i stället. En dag i taget helt enkelt och tänka på att även små framsteg är framsteg. Dock är det jobbigt att inte få sin nattsömn. Kanske en ställbar säng skulle vara en lösning eller är det så att du redan har en sådan. Här blir jag lite osäker...

    Önskar dig fortsatt god återhämtning eller ännu hellre en snabbare sådan.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart ska man se framåt och det gör jag nu. Detta var mer en note to myself.
      Jag köpte en ställbar säng redan för några år sedan pga min skolios. Men just nu
      är inget normalt.
      Tack för idéer och kram 🤗

      Radera
  2. Jag vet ju av erfarenhet att det är jobbigt att sova en hel natt när man har smärtor, så jag känner verkligen med dig. Men fick du hjälp i hemmet av fysioterapeuten? Här ville dom först ha mig till VC i Visby ett par gånger i veckan, alltså en resa på 2 x 4,5 mil varje gång. Dit jag skulle få ta mig själv!!
    Alltså tackade jag NEJ och bad om att få åka till Hemse istället, bara 2 x 1,5 mil. Dessutom har det bara blivit 1 gång i månaden.....!?
    KRAM-Susie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fick hjälp i hemmet några gånger först. Sen blev det två ggr i veckan till Fysrehab här i stan och pågår.
      Kram!

      Radera
  3. Usch vad det låter jobbigt och så innerligt tacksam jag är att min vurpa före jul gick så lindrigt av. Fortsätt att krya på dig!
    Varm Kram, Ingrid

    SvaraRadera
  4. Du är en verklig positiv person och det beundrar jag Dig för, Du är så levnadsglad ❤️
    Att titta i backspegeln är sällan produktivt, det är bättre att se framåt och det vet jag Du gör ❤️
    Vad har läkarvetenskapen sagt, hur lång tid är läketiden, när beräknas det på ett ungefär att Du ska börja ”klara Dig själv”?
    Jag är imponerad över att Du fått fysioterapeuthjälp i hemmet 👍
    Nu hoppas jag Du ska slippa viss värk och kunna sova bättre 🤗
    Kram åsa

    SvaraRadera
  5. Ja, usch, så det kan bli. Och så snabbt olyckan är framme. Tråkigt att du inte blir helt av med smärtan. Men tur att du har ditt goda humör
    Ja, nu blir det bara bättre. Och dessutom ljusare kvällar och snart börjar fåglarna sjunga
    Ha det så fint du kan! Kram//Anna-Lena

    SvaraRadera
  6. Är det så länge sedan du skadade dig! Tiden går fort, eller det gör den ju knappast för dig. Tiden går ju bara fort när man har roligt, och det lär du knappast ha.
    Ärret är verkligen imponerande stort, minst 30 centimeter skulle jag gissa. Så skönt att det läkt så bra, vilket ju är extra viktigt om man är lite äldre. Varför inte en tillbakablick?! Jag menar då ser du att det ändå gått framåt för dig. Du är på rätt väg på Bättringsvägen. Och om "bara" två månader är det vår:-)

    SvaraRadera
  7. Det var ett tag sedan du skadade dig men så trist att du ska ha så ont. fInt med fysioterapeuten som hjälper och stöttar och att du fått starkare och bättre smärtlindring. Fint att läsa att axeln läkt men det är ju långt kvar. En stor operation. Verkligen.
    Jag tänkte lite som BP. Bra att se tillbaka och sedan nu framåt-
    Önskar dig god bättring.
    Varm kram

    SvaraRadera
  8. Fint att du är på bättringsvägen iallafall, hujeda mej vilket elände detta var för dig.
    Det finns ju starkare värktabletter men läkarna vet väl bäst antar jag.

    Ha det så fint nu och en stor kram till dig.

    SvaraRadera
  9. Hej Gerd; så långt kommen i livet efter din olycka. Se bakåt är inget hinder för att se framåt; tvärtom berikar det för då får du möjlighet att landa i det som hänt och ta det med dig till framtiden som en styrka till och med. Framtiden är ju just i dag och i morgon. Smärta är svårt att leva med, men hoppas du får hjälp med att hantera den förutom med mediciner. Ibland får en vara tydlig om sin upplevda situation till hjälparna runt om. Det har du nog redan märkt 😊 Följer dig ju då och då på Instagram så jag har förstått att även vänner omkring dig kommer med omtänksamma insatser som semlor mm. Videosamtal är guld värd! Så jag vill tro att du med egen insats + andras har förutsättningar för att ta dig in i framtiden. Så käckt o fint du både skriver här och på Instagram!
    Har du möjlighet att få någon med dig så du kan komma ut når väderläget tillåter. Vet ju inte hur du har det i din kommun, men hemtjänst kan kanske beviljas för det?
    Ha en fin helg och dagar framöver och fortsatt lycka till med rehabiliteringen. 👍👍Du är på väg
    🌷🌷

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, underbara Tove, för en sån härligt uppmuntrande kommentar⚘️⚘️⚘️

      Radera
  10. Ja du får vara rädd om dig Gerd, skönt att du är på rätt väg alla fall varm kram

    SvaraRadera
  11. Det var så trevlig pratstund vi hade, som alltid. Jag blir alltid glad när jag pratat med dig!
    Sköt om dig!

    SvaraRadera
  12. Lite hemska bilder, men du ler ju i alla fall. Lrya på dig kram.

    SvaraRadera